Reportage

Alla vill spela hos KF Akustik
 

Kanske är det den varma och välkomnande stämningen. Eller den höga kvalitén på musiken. Det är något speciellt med KF Akustiks arrangemang. I sex år har föreningen ordnat konserter i Röstånga med omnejd och skapat eko över hela Skåne.

Hur många band har lust att köra ett antal mil från storstan för att ställa sig på en liten scen ute i obygden och spela för en grupp människor som ibland inte är fler än att de ryms i ett klassrum?

Väldigt många faktiskt. Faktum är att ungefär nittio band står på kö för att spela i den gamla skolan i Ask, som är KF Akustiks scen just nu.
– Jag tror att det är lite exotiskt att komma ut på landsbygden för banden. De har kanske inte några direkta förväntningar när de åker hemifrån inför ett gig och så hamnar de i Ask i mitten av ingenstans, kommer in i skolan och ser scenen, det brokiga draperiet, får ett varmt välkomnande av Akustikerna och känner ”wow!”. Vi har som ideell förening inte så mycket pengar men skämmer bort banden så gott vi kan på andra sätt – med vänligt bemötande, god mat och dryck, uppmärksamma ljudtekniker och så vidare. Och så är det den varma stämningen på konserterna – förmodligen delvis eftersom besökarna är i alla åldrar och väldigt tacksamma att uppträda för.
Att det generellt sett är svårt att få speltillfällen i Skåne bidrar säkert också till att många hör av sig, tror Patrik Månsson, ordförande i KF Akustik.

Kulturföreningen Akustik, som hör hemma i Röstånga, har sedan starten 2006 byggt upp ett rykte som inte går av för hackor. Här spelar banden inte för pengarna, men för den varma och intima stämning som uppstår när människor från Röstånga med omnejd samlas för en kväll med god musik, snack med grannarna över en tallrik vegetarisk soppa med hembakt bröd och kanske en öl eller två.
Flera namnkunniga artister, som Timbuktu, Torsson, Billie the Vision and the Dancers och Emil Jensen har spelat hos KF Akustik. Andra spelningar som Patrik Månsson minns med extra värme är danska Plonk, Water dog från Klippan, Matti Johansson från Höganäs och Tall dark strangers.

Patrik Månsson har funnits med som aktiv sedan KF Akustik drogs igång. Initiativtagaren till föreningen heter Nils Phillips. De kände inte varandra då, när Nils en januarikväll 2006 presenterade sin idé. Patrik var kontaktperson för den i stort sett insomnade föreningen MF Brage, vars huvudsakliga syfte var att ordna en gemensam replokal till lokala band. Nils ville utöka föreningens uppgifter till att även omfatta arrangemang av konserter. Sagt och gjort – några månader senare ordnade KF Akustik sin första konsert på Stationshuset i Röstånga.

– Jag insåg från första stund att Nils var en väldigt initiativrik och driven kille och hans entusiasm smittade av sig; jag fick själv lust att arrangera saker och hade mitt första “egna” arrangemang året därpå – en konsert med Waterdog från Klippan och det lokala bandet Mr Grant, säger Patrik Månsson.

Slit och kärlek

Som ordförande lägger han ned tjugo till trettio timmar i månaden för att få allt att klaffa. Till sin hjälp har han en grupp engagerade funktionärer som var och en arbetar uppåt tio timmar en genomsnittlig månad.

– Nu har vi fått en fantastisk rutin – funktionärerna kommer till skolan i Ask inför ett arrangemang och alla vet vad som behöver göras före, under och efteråt – det bara händer! säger Patrik.

Varje arrangemang har en ansvarig person, men denna har hjälp av en hel stab funktionärer som tar hand om artisterna, inträdet, matlagning, ljudet, köket, servering och städning. Samtidigt som det är roligt innebär arbetet i föreningen förstås mycket slit. Betalt får Patrik Månsson i gemenskap, musikupplevelser och vänskap.

– När man kör ett arrangemang interagerar man med artisterna, funktionärerna och publiken och det ger en enorm energikick – det är ju turbosocialt! Det handlar om tillfredställelsen i att göra en grej tillsammans och uppnå ett resultat gemensamt.
 

Kan få ny scen
Under hösten 2012 spelar bland andra Navarra, Molly på rymmen och The local Eedjits hos KF Akustik. Dessutom hålls två stödgalor tillsammans med föreningen Röstånga Tillsammans för att finansiera inköpet av Stationshuset, som Röstångaborna tillsammans försöker genomföra. Om det lyckas kommer byggnaden åter igen att öppna som restaurang – och förhoppningsvis lokal musikscen. Patrik Månsson tror att KF Akustik kommer att fortsätta ordna spelningar i Asks gamla skola, men även lägga en del arrangemang i Stationshuset, om den framtida krögaren är med på noterna förstås.

– Jag upplever Stationshuset som lite rockigare, som den lite yngre publiken kanske föredrar framför det mera familjära i Ask, säger han.
Patrik Månsson tycker att arbetet med föreningen flyter på bra just nu, men har också tankar om framtiden. Ett utökat samarbete och informationsutbyte med andra lokala föreningar lockar. Och att anordna en Röstångafestival.
– Nästa naturliga steg i föreningens utveckling är att ordna en festival. Nu börjar vi ha kapacitet och erfarenhet till det.

KF Akustik i korthet:

– Föreningen har fyrtio medlemmar varav 20 har varit funktionärer vid något tillfälle.
– Cirka femton arrangemang per år är vad föreningen brukar hinna med och det brukar dyka upp ungefär 45 personer varje gång.
– Timbuktu, Emil Jensen, Billie the vision and the Dancers, Tingsek, Navid Modiri, Faela och Torsson har alla spelat hos KF Akustik.
– Under åren har man haft eller medverkat i arrangemang på en rad scener i och omkring Röstånga: Nedangården, Stationshuset, skolan i Ask, Gästis i Röstånga och Marieholm, Gästis i Höör, Kulturhuset Anders, Folkets hus i Teckomatorp, Lunnaskolan i Kågeröd, Midgård i Svalöv, Klåveröds Vandrarhem.

En delbar hobby i flera våningar

 

En lördagseftermiddag samlas sju kvinnor hemma hos Anette Nilsson strax utanför Ask. Hennes hobby är att tillverka kakfat av gammalt loppisporslin. Den här eftermiddagen delar hon med sig av sina kunskaper till nyfikna, som på köpet får fika och goda samtal.

– Senaste beställningen gjorde jag direkt från Kina, säger Anette Nilsson.

På den välnötta bordsskivan framför henne ligger en hög med metallpinnar. De ska så småningom bli mittpinnar i kakfaten, som kan göras i två, tre eller flera våningar. Idag ska hon lära ut hur man gör.

På det stora bordet intill står travar av gammalt porslin. Någon har redan kommit igång med hantverkandet och borrar långsamt och fokuserat i mitten av en uppochned vänd tallrik.

Med en smäll åker borren igenom porslinet och slår i skärbrädan under. Det gäller att inte trycka så hårt med borren, utan hålla en lagom lätt press hela tiden.

Fina jaktmarker för loppisälskaren

Det knepiga är egentligen inte själva hantverket; att försiktigt och tålmodigt borra ett hål i mitten av fatet med diamantborr och sedan fästa skruvar, metallbrickor och mittpinnen så att de bildar en stång som går igenom faten. Att hitta faten – de gamla, blommiga, färgglada, klassiska, sjuttiotalsmönstade – det är den riktiga utmaningen. Tur är väl då att trakterna kring Röstånga och Ask är en riktig guldgruva för den som gillar begagnat.
– Emmaus, Erikshjälpen, loppisarna i Marieholm. Det finns ju hur många loppisar som helst, säger Anette Nilsson.

Hon har sin försörjning inom trädgårdsnäringen och kakfatsmakeriet är mest en hobby. Kanske är det också därför hon inte har något emot att dela med sig av det hon kan.
– Jag tyckte att det var kul att göra den här grejen och så hade jag beställt många fler saker än jag kunde göra av med själv. Och så började folk fråga – hur gör man det där? säger Anette Nilsson.

Strax före jul fanns hon med på den julmarknad som ordnades i Röstånga. Där blev kakfaten mycket beundrade.
– Jag har fått jättemycket positiv respons. Folk har frågat om jag kan skicka fat. Jag har några bokade som jag tar med mig när jag ändå ska ut och resa, säger Anette Nilsson.

Stark hobbytrend

Hon är inte ensam om att ge gammalt porslin nytt liv. Trenden att sätta ihop faten på det här viset har funnits i hobbyvärlden i många år. Det som behövs är en riktigt bra borr av tungsten eller diamant, mittpinnar med skruvar och en skärbräda. Och så lite experimentlusta och lust att gå på skattjakt på loppisar.
– Samtidigt som man köper mittstängerna ska man köpa borren som samma försäljare säljer, säger Anette Nilsson.

Kakfaten som trängs i en av de djupa fönsternischarna i Anette Nilssons vackra, gamla hus, är i både två och tre våningar. Och vem har sagt att de bara måste bestå av just fat? Översta våningen på ett av Anettes kakfat är en liten guldfärgad skål, i form av en svan.

Kommentera